top of page

Beroende i samhället

Droger och alkohol påverkar inte bara de personer som missbrukar utan även människorna runt omkring- och hela samhället. Men vad får missbruk och beroende egentligen för konsekvenser?

 

Cirka en miljon svenskar påverkas på något sätt av missbruk. Det är mer än 10% av Sveriges befolkning. Alkohol och tobak är det vanligaste folkhälsoproblemet vi har i dagens Sverige och kostar samhället mycket pengar. Man skulle kunna tro att utvecklingen med tiden går åt rätt håll, men droganvändningen fortsätter att öka i Sverige och i världen som den har gjort de senaste tjugo åren. Statistik visar att 589 personer dog av narkotika i Sverige 2013, vilket var en ökning med nästan 300 % sedan 1990 (2). I världen dör hela 50 miljoner människor om året till följd av droger, inklusive alkohol (1).

 

De sociala problemen är stora så som grupptryck och utanförskap vilket leder till en oerhörd psykiskt ohälsa. Dessa sociala problem påverkar samhället, eftersom det berör individen på ett sätt som är rent förödande och kan hålla en livstid trots pågående hjälp. De grupptryck som många går genom har många sociala strukturer bakom sig. Vilket är mycket svåra att bekämpa, eftersom grupptryck är en del av en struktur som är svår att släppa loss ur sitt sätt att se på sig själv, men framför allt hur vi ser på de människor omkring oss. De sociala strukturerna är en del av samhället. Grupptrycken leder till missbruk, vilket även ger ett inflytande på samhällets ekonomi då man måste kunna söka hjälp för att kunna behålla ett stabilt liv.

 

Ekonomiskt sätt lider samhället av missbruk. Faktum är att en manlig heroinist kostar ca 2 miljoner kronor om året, och en kvinnlig metamfetaminberoende inte långt därifrån (1). Förtidspensioneringar, sjukskrivningar och dödsfall minskar produktionen och tynger ekonomin. Sjukvård till följd av drog eller alkoholrelaterade skador kostar många miljarder kronor varje år. Man beräknade att samhällskostnaderna för alkohol i Sverige låg kring 50 miljarder år 2010, vilket motsvarade mer än en procent an BNP. För narkomani och rökning landade notan år 2008 på nästan 24 (1) respektive 26 miljarder kronor. Detta är pengar som skulle kunna användas till att exempelvis korta ner vårdköer och förbättra äldrevården.

 

En stor andel av de som är beroende av droger eller alkohol hamnar i socialt utanförskap. Missbrukare söker sig ofta till grupper och vänner i liknande situationer, och då kan vara svårt att hitta tillbaka till en normal tillvaro och komma ur beroendet. Detta är inte bara ett problem för individen utan även för hela samhället då det kan leda till kriminalitet och ytterligare missbruk. Det blir en ond cirkel som är mycket svår att bryta, och den största ekonomiska konsekvensen av missbruket i samhället är den för brott och kriminalvård som belastar samhällets ekonomi. De flesta brott som begås är drogrelaterade och sammanlagt, med bland annat transport och säkerhet kostar kriminalvården extremt mycket pengar.

 

Om man ser tex på de grupper som är utsatta i vårt samhälle, de som befinner sig på utkanten, är det de utsatta som använder sig mest av missbruk, tex hemlösa. Vad som blir problemet är att rehabiliteringen når bara ut till de med bra förutsättningar, inte till de som ligger i utkant i vårt samhälle. Eftersom droger och missbruk har ett rykte som klassas extremt negativt, är det svårt för människor över hela världen att ta itu med detta problem eftersom hjälp inte alltid finns. Även för att det finns lagar som gör det svårt för missbrukare att dela med sig om sina problem och söka hjälp. Detta är ett problem som berör klassfrågor, men även utsatthet. Detta är ett problem som separerar grupp mot grupp och gör det svårare människor att ta sig ut ur ett missbruk.

 

Missbruk på en globalt nivå är mycket svårt att sätta ord på då missbruk och dess konsekvenser påverkar människan privat, men har även ett stort inflytande i samhället, det samhälle som rör individen. Man kan länge prata om hur droger och missbruk påverkar ett samhälle ur sociala och ekonomiska perspektiv men framför allt människorna i hens omkrets. Men med det ‘’stora’’ samhället, det globala samhället gör så att det inte ligger på samma nivå som det samhälle som får ta ansvar för missbrukaren.

 

Men å andra sidan, om vi ska kunna bekämpa fattigdom i världen måste vi även stoppa den onda cirkeln där missbruk av droger och alkohol har en avgörande del i hur ens liv kan urarta eftersom de utsatta ligger mer i riskzonen till missbruk. Missbruk har en avgörande del där samhällen måste ta ansvar. Där de utsatta utan hjälp skapar arbetslöshet som bidrar till en ekonomisk kris om det är för många som använder sig av missbruk i ett samhälle. Det finns inte många bevis på områden där alla varit inblandade i någon typ av missbruk, eftersom det alltid funnits nån typ av hjälp. Därför är det svårt att se hur det skulle kunna urarta sig, eftersom om ett specifikt samhälle går under, berör det många andra samhällen som alla är en del av en global samverkan. Men, det finns dock fakta. Det finns fakta om droger och hur det berör ett samhälle. Det finns bevis på den grupp som inte kan få hjälp pga sin utsatthet, och därför bidrar till en ännu mer fattigdom som skadar samhället och världen i sig.

 

Men hur ser vi på drog tillverkningens påverkan på miljön? Påverkar droger miljön? Svaret är ja, framställningen av droger och tobak skadar och påverkar miljön. En stor del av användningen av narkotika hamnar i vårt avlopp, som påverkar djur i vattnen. Hormonerna i fåglar, grodor, och fiskar påverkas negativt. Odlingar av tobak och narkotika (och till viss del alkohol) bidrar till exempel till skogsskövling och man använder skadliga bekämpningsmedel. En del av restavfallet från produktionen skadar både marken och dricksvattnet. Om detta ska fortsätta med en miljöförstöring som inte är acceptabel är det ett hot mot det globala klimatet.

 

Samhället skulle vinna enormt på en minskning av dessa utgifter, så vad kan göras för att förebygga missbruk och beroende? Att satsa på företagshälsovården skulle vara en lönsam investering, och ny forskning från Karolinska Institutet visar att mycket små åtgärder kan få stor effekt (1).

 

Ebba Callenberg och Karin Trägårdh

 

Källor:

 

1 http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR157776

2 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/supen-kostar-50-miljarder_4705483.svd

3 http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Narkotika/

bottom of page